Alltså det här med påsken är ju himla rörigt egentligen när man tänker på det. De allra flesta av oss vet ju att det var under påsken Jesus dog på korset och återuppstod, men vad har Jesus med påskkärringar, harar, påskägg, lamm, påskris, påskfjädrar, kycklingar, godis och häxor att göra? Det kan man verkligen fråga sig.
Påsken är ju en av de viktigaste kristna högtiderna. Om man är kristen tror man bland annat på Gud och Jesus. Men visste du att påsken från början var en judisk högtid? Det är den fortfarande för den delen.
De stackars judarna var slavar hos den egyptiska faraon. Men så blev de befriade av Gud och Moses, och gick till sitt land, Kaanans land. Det är uttåget ur Egypten judarna firar varje år vid påsk.
När Jesus blev korsfäst i Jerusalem råkade det vara den judiska påsken just då. Efter att Jesus dött bildades den nya religionen kristendomen. Istället för att fira uttåget ur Egypten började de kristna fira att Jesus dog och återuppstod.
Så långt är vi med va? Bra! Nu börjar det krångliga.
Du har säkert tittat i en almanacka någon gång. Förhoppningsvis mer än en gång… Då har du säkert sett att dagarna före själva påskhelgen har en faslig massa konstiga namn. Varför har de det?
Om vi börjar med Palmsöndagen ska vi se om vi kan få ordning på det: Den kristna påskens huvudperson är som sagt Jesus. Och vad har då palmer med honom att göra? Jo, Jesus gick runt och predikade om hur man skulle leva på rätt sätt för att komma till himlen. Söndagen före påsk red han och hans lärjungar in i Jerusalem. Jesus red på en åsna. Folk i Jerusalem hade hört talas om att Jesus skulle komma till dem. När de såg honom komma ridande lade de ut palmblad på vägen framför åsnan. Varför då, undrar du? Jo, för att visa sin respekt för Jesus. Därför kallar man den dagen för Palmsöndagen. Ganska logiskt, eller hur?
En palm vet ju nästan alla vad det är, men vad i hela friden är en dymmel egentligen? Och varför ställer jag den frågan? Jo, för att onsdagen före påsk kallas Dymmelonsdagen. En dymmel är en klockkläpp. Nä, tänker du nu. Nu får du ge dig med alla svåra ord! Kläppen är den “pinne” i mitten av en kyrkklocka som slår mot själva klockan för att det ska bli ljud. På påsken skulle man sörja att Jesus dog och då skulle kyrkklockorna inte ringa lika starkt som i vanliga fall, så då satte man dit en kläpp, eller dymmel, av trä istället för i järn som i vanliga fall.
Nu har vi kommit halvvägs bland de knepiga dagarna och kommit fram till Skärtorsdagen. Vad är nu detta, undrar du. När man är kristen tror man på något som heter synder. Det är dumma saker man gör ibland. När man hittat på något dumt vill man gärna ha förlåtelse för det. Det kan man få hos Gud. Då blir man renad, alltså synderna tvättas bort. Ett annat ord för att rena är “skära”. Skärtorsdagen är alltså dagen då man kan tvätta bort sina synder.
Jesus råkade ut för en hel del på Skärtorsdagen. Det var dagen innan han dog. Jesus hade tolv lärjungar som följde med honom överallt. Man kan säga att han var deras lärare. Dagen innan han blev uppspikad på korset och dog åt han en sista måltid tillsammans med sina lärjungar. Men en av dem hade inte rent mjöl i påsen. Han hette Judas och förrådde Jesus. Han berättade för romerska vakter var Jesus fanns så att de kunde tillfångata honom. Som tack för hjälpen fick han en påse med silverpenningar.
Enligt gammal folktro släpptes alla onda krafter i världen lösa den natten när Jesus blev fängslad. Därför var det förr också häxornas natt. Har du hört talas om att häxorna flyger till Blåkulla på Skärtorsdagen? Förr i världen trodde man på häxor och att de kunde trolla och ställa till med en massa elände. Och så trodde man att häxorna åkte till Blåkulla för att fira med Djävulen. Antagligen just för att det fanns så mycket elände och otäckheter i luften just den dagen.
Nuförtiden är det inte så många som tror på häxor, och de som tror att häxor finns tycker gudskelov inte att man ska bränna dem på bål som man gjorde förr. Det enda vi ser av häxor idag på Skärtorsdagen är påskkärringar som går runt och knackar på hos grannarna för att få en frukt eller lite godis.
Så har vi äntligen kommit fram till Långfredagen. Egentligen är ju den dagen inte något att längta efter, för det var då Jesus dog, men det är den sista av dagarna i påskveckan som har ett knepigt namn. Varför heter den Långfredagen då? Har den fler än 24 timmar? Näää, såklart inte. Men om du frågar din mormor, farmor, morfar, farfar, bästa kompisens gammelfaster eller granngumman med katterna, kan de berätta varför den heter så. Det måste vara någon som är lite gammal, det räcker inte med din mamma eller pappa, de är faktiskt för unga, tro det eller ej. De som var med förr kan berätta att Långfredagen var den tråkigaste dagen på hela året. Dagen när Jesus dog skulle man nämligen sörja. Det betydde att man inte fick hitta på något roligt alls på hela dagen, man fick bara ha tråkigt. Därför blev ju den dagen väääääldigt låååååång. Därav namnet. Också fullständigt logiskt.
Då har vi rätat ut många frågetecken redan. Jesus dog på korset på Långfredagen, återuppstod på Påskdagen. Alltså, han blev levande igen och gick på jorden i fyrtio dagar till innan han flög upp till himlen till Gud.
Fast just det, vi har ju kvar lammet, äggen, påskfjädrarna, påskriset, påskharen. Vi tar dem i ordning, och jag lovar att det kommer gå snabbt!
Nummer 1: Påsklamm.
Påsklamm äter man för att Jesus är som Guds lilla lamm. Vaddå, är han både Guds son och lamm? Ja, det kan man säga. Ett litet lamm är ju helt oskyldigt, utan synd. Det lilla lammet har inte hunnit hitta på några dumheter i sitt korta liv. Jesus är som lammet, lika ren från synd. På Jesu tid offrade man ofta djur till Gud för att visa att man trodde på honom, för att tacka honom eller för att be om något. Jesus blev alla människors offerlamm när han dog på korset. Han offrade sitt eget liv för alla människors synder, för att rädda oss. Därför äter vi påsklamm.
Nummer 2: Ägg.
Vi äter massor med ägg på påsken. Ur ägget kommer ju kycklingen, så ägget blir en symbol för livet, alltså Jesu uppståndelse. I påskveckan äter vi 2000 ton ägg, dubbelt så mycket som vanligt. Påsken är ju alltid på våren när det börjar bli ljust efter den kalla vintern. Då börjar det pluppa ut fler ägg ur hönsen och då blir det fler ägg åt oss människor. Förr i tiden skulle man fasta 40 dagar innan påsken. Att fasta betyder att man inte får äta vissa saker, som till exempel ägg. Fast det visste ju inte hönsen om förr så de lade sina ägg som vanligt. Det betydde att när det blev påsk hade man en massa ägg samlade på hög som man skulle äta upp, och då frossade man riktigt ordentligt! Och så målade man äggen i vackra färger och mönster för att fira att man fick äta dem igen.
Nummer 3: Påskfjädrar i påskriset.
Innan Jesus korsfästes var soldaterna inte snälla mot honom om man säger så. Bland annat piskade de honom. Förr i tiden i Sverige sysslade man därför med något som hette risning. Man piskade varandra med ris för att minnas hur Jesus plågades. Så småningom slutade man med det och nöjde sig med att sätta in ris i en vas. Men det där riset såg ju inte så spexigt ut så man ville ha lite färg i det. Så tidigt på våren finns det inte så många blommor ute i trädgårdarna så då tog man färgglada fjädrar och satte i riset istället. Fiffigt, va?
Nummer 4: Påskharen.
Nu har vi bara den mystiska påskharen att reda ut. Hur i allsin dar passar den in i påskfirandet? Det finns väl ingen som har något emot att äta påskharar i choklad när det är påsk, men VARFÖR gör vi det?
Man skulle kunna säga att påskharen är tysk. Vi har snott den traditionen från ett annat land, helt enkelt. Men det är ingen fara, så gör man ofta. Lånat är kanske ett snällare ord. Det här med påskharen kom till oss i Sverige för ungefär 100 år sedan, i början av 1900-talet. I Tyskland har familjer länge gömt påskägg i trädgården som barnen får leta upp. Så gör vi ibland här i Sverige också, men det är något som vi börjat med på senare år, inte när din mormor, farmor, gammelmoster och gammelfarmor var barn.
Lägger påskharen då ägg? En fullt rimlig fråga eftersom man ibland säger att det är påskharen som kommer med äggen. Men, det vet ju du också att en hare inte lägger ägg, den lägger ju ungar. Eller, föder ungar, menar jag förstås. Man kan säga att påskharen är som påskens jultomte, fast utan skägg, röda kläder, släde, julklappar, renar. Ja, du fattar. Påskharen kommer med presenter i form av ägg. Och de där äggen innehåller ju allsköns grejer som till exempel godis, leksaker eller pengar. Den är inte så dum den där Påskharen, visst?
Glad påsk och ät inte för många ägg! Eller, ät hur många ägg du vill. Ägg är meganyttigt!
/Cecilia.
Varför firar vi påsk? Och hur?
Allmänt KommenteraAlltså det här med påsken är ju himla rörigt egentligen när man tänker på det. De allra flesta av oss vet ju att det var under påsken Jesus dog på korset och återuppstod, men vad har Jesus med påskkärringar, harar, påskägg, lamm, påskris, påskfjädrar, kycklingar, godis och häxor att göra? Det kan man verkligen fråga sig.
Påsken är ju en av de viktigaste kristna högtiderna. Om man är kristen tror man bland annat på Gud och Jesus. Men visste du att påsken från början var en judisk högtid? Det är den fortfarande för den delen.
De stackars judarna var slavar hos den egyptiska faraon. Men så blev de befriade av Gud och Moses, och gick till sitt land, Kaanans land. Det är uttåget ur Egypten judarna firar varje år vid påsk.
När Jesus blev korsfäst i Jerusalem råkade det vara den judiska påsken just då. Efter att Jesus dött bildades den nya religionen kristendomen. Istället för att fira uttåget ur Egypten började de kristna fira att Jesus dog och återuppstod.
Så långt är vi med va? Bra! Nu börjar det krångliga.
Du har säkert tittat i en almanacka någon gång. Förhoppningsvis mer än en gång… Då har du säkert sett att dagarna före själva påskhelgen har en faslig massa konstiga namn. Varför har de det?
Om vi börjar med Palmsöndagen ska vi se om vi kan få ordning på det: Den kristna påskens huvudperson är som sagt Jesus. Och vad har då palmer med honom att göra? Jo, Jesus gick runt och predikade om hur man skulle leva på rätt sätt för att komma till himlen. Söndagen före påsk red han och hans lärjungar in i Jerusalem. Jesus red på en åsna. Folk i Jerusalem hade hört talas om att Jesus skulle komma till dem. När de såg honom komma ridande lade de ut palmblad på vägen framför åsnan. Varför då, undrar du? Jo, för att visa sin respekt för Jesus. Därför kallar man den dagen för Palmsöndagen. Ganska logiskt, eller hur?
En palm vet ju nästan alla vad det är, men vad i hela friden är en dymmel egentligen? Och varför ställer jag den frågan? Jo, för att onsdagen före påsk kallas Dymmelonsdagen. En dymmel är en klockkläpp. Nä, tänker du nu. Nu får du ge dig med alla svåra ord! Kläppen är den “pinne” i mitten av en kyrkklocka som slår mot själva klockan för att det ska bli ljud. På påsken skulle man sörja att Jesus dog och då skulle kyrkklockorna inte ringa lika starkt som i vanliga fall, så då satte man dit en kläpp, eller dymmel, av trä istället för i järn som i vanliga fall.
Nu har vi kommit halvvägs bland de knepiga dagarna och kommit fram till Skärtorsdagen. Vad är nu detta, undrar du. När man är kristen tror man på något som heter synder. Det är dumma saker man gör ibland. När man hittat på något dumt vill man gärna ha förlåtelse för det. Det kan man få hos Gud. Då blir man renad, alltså synderna tvättas bort. Ett annat ord för att rena är “skära”. Skärtorsdagen är alltså dagen då man kan tvätta bort sina synder.
Jesus råkade ut för en hel del på Skärtorsdagen. Det var dagen innan han dog. Jesus hade tolv lärjungar som följde med honom överallt. Man kan säga att han var deras lärare. Dagen innan han blev uppspikad på korset och dog åt han en sista måltid tillsammans med sina lärjungar. Men en av dem hade inte rent mjöl i påsen. Han hette Judas och förrådde Jesus. Han berättade för romerska vakter var Jesus fanns så att de kunde tillfångata honom. Som tack för hjälpen fick han en påse med silverpenningar.
Enligt gammal folktro släpptes alla onda krafter i världen lösa den natten när Jesus blev fängslad. Därför var det förr också häxornas natt. Har du hört talas om att häxorna flyger till Blåkulla på Skärtorsdagen? Förr i världen trodde man på häxor och att de kunde trolla och ställa till med en massa elände. Och så trodde man att häxorna åkte till Blåkulla för att fira med Djävulen. Antagligen just för att det fanns så mycket elände och otäckheter i luften just den dagen.
Nuförtiden är det inte så många som tror på häxor, och de som tror att häxor finns tycker gudskelov inte att man ska bränna dem på bål som man gjorde förr. Det enda vi ser av häxor idag på Skärtorsdagen är påskkärringar som går runt och knackar på hos grannarna för att få en frukt eller lite godis.
Så har vi äntligen kommit fram till Långfredagen. Egentligen är ju den dagen inte något att längta efter, för det var då Jesus dog, men det är den sista av dagarna i påskveckan som har ett knepigt namn. Varför heter den Långfredagen då? Har den fler än 24 timmar? Näää, såklart inte. Men om du frågar din mormor, farmor, morfar, farfar, bästa kompisens gammelfaster eller granngumman med katterna, kan de berätta varför den heter så. Det måste vara någon som är lite gammal, det räcker inte med din mamma eller pappa, de är faktiskt för unga, tro det eller ej. De som var med förr kan berätta att Långfredagen var den tråkigaste dagen på hela året. Dagen när Jesus dog skulle man nämligen sörja. Det betydde att man inte fick hitta på något roligt alls på hela dagen, man fick bara ha tråkigt. Därför blev ju den dagen väääääldigt låååååång. Därav namnet. Också fullständigt logiskt.
Då har vi rätat ut många frågetecken redan. Jesus dog på korset på Långfredagen, återuppstod på Påskdagen. Alltså, han blev levande igen och gick på jorden i fyrtio dagar till innan han flög upp till himlen till Gud.
Fast just det, vi har ju kvar lammet, äggen, påskfjädrarna, påskriset, påskharen. Vi tar dem i ordning, och jag lovar att det kommer gå snabbt!
Nummer 1: Påsklamm.
Påsklamm äter man för att Jesus är som Guds lilla lamm. Vaddå, är han både Guds son och lamm? Ja, det kan man säga. Ett litet lamm är ju helt oskyldigt, utan synd. Det lilla lammet har inte hunnit hitta på några dumheter i sitt korta liv. Jesus är som lammet, lika ren från synd. På Jesu tid offrade man ofta djur till Gud för att visa att man trodde på honom, för att tacka honom eller för att be om något. Jesus blev alla människors offerlamm när han dog på korset. Han offrade sitt eget liv för alla människors synder, för att rädda oss. Därför äter vi påsklamm.
Nummer 2: Ägg.
Vi äter massor med ägg på påsken. Ur ägget kommer ju kycklingen, så ägget blir en symbol för livet, alltså Jesu uppståndelse. I påskveckan äter vi 2000 ton ägg, dubbelt så mycket som vanligt. Påsken är ju alltid på våren när det börjar bli ljust efter den kalla vintern. Då börjar det pluppa ut fler ägg ur hönsen och då blir det fler ägg åt oss människor. Förr i tiden skulle man fasta 40 dagar innan påsken. Att fasta betyder att man inte får äta vissa saker, som till exempel ägg. Fast det visste ju inte hönsen om förr så de lade sina ägg som vanligt. Det betydde att när det blev påsk hade man en massa ägg samlade på hög som man skulle äta upp, och då frossade man riktigt ordentligt! Och så målade man äggen i vackra färger och mönster för att fira att man fick äta dem igen.
Nummer 3: Påskfjädrar i påskriset.
Innan Jesus korsfästes var soldaterna inte snälla mot honom om man säger så. Bland annat piskade de honom. Förr i tiden i Sverige sysslade man därför med något som hette risning. Man piskade varandra med ris för att minnas hur Jesus plågades. Så småningom slutade man med det och nöjde sig med att sätta in ris i en vas. Men det där riset såg ju inte så spexigt ut så man ville ha lite färg i det. Så tidigt på våren finns det inte så många blommor ute i trädgårdarna så då tog man färgglada fjädrar och satte i riset istället. Fiffigt, va?
Nummer 4: Påskharen.
Nu har vi bara den mystiska påskharen att reda ut. Hur i allsin dar passar den in i påskfirandet? Det finns väl ingen som har något emot att äta påskharar i choklad när det är påsk, men VARFÖR gör vi det?
Man skulle kunna säga att påskharen är tysk. Vi har snott den traditionen från ett annat land, helt enkelt. Men det är ingen fara, så gör man ofta. Lånat är kanske ett snällare ord. Det här med påskharen kom till oss i Sverige för ungefär 100 år sedan, i början av 1900-talet. I Tyskland har familjer länge gömt påskägg i trädgården som barnen får leta upp. Så gör vi ibland här i Sverige också, men det är något som vi börjat med på senare år, inte när din mormor, farmor, gammelmoster och gammelfarmor var barn.
Lägger påskharen då ägg? En fullt rimlig fråga eftersom man ibland säger att det är påskharen som kommer med äggen. Men, det vet ju du också att en hare inte lägger ägg, den lägger ju ungar. Eller, föder ungar, menar jag förstås. Man kan säga att påskharen är som påskens jultomte, fast utan skägg, röda kläder, släde, julklappar, renar. Ja, du fattar. Påskharen kommer med presenter i form av ägg. Och de där äggen innehåller ju allsköns grejer som till exempel godis, leksaker eller pengar. Den är inte så dum den där Påskharen, visst?
Glad påsk och ät inte för många ägg! Eller, ät hur många ägg du vill. Ägg är meganyttigt!
/Cecilia.